Det bästa sällskapet!

Igår tillbringade jag en underbar dag i skogen, återigen styrde jag kosan till Svartedalen men denna gång till en sjö som heter Härsvatten, en annan del av Svartedalen. Svartedalen är så stort så man hinner bara med en liten del av området varje gång man åker dit! 

Skogen är verkligen en härlig tillflykt, vet inte vad jag skulle göra utan den. Jag skulle aldrig kunna bo någonstans där jag inte kan ta mig snabbt och lätt till skogen! Det sägs att skogen är läkande och det håller jag verkligen med om! Dessutom har jag det bästa sällskapet med mig, en vän som aldrig är upptagen eller backar ur utan alltid är sugen på utflykter, äventyr och upptäcktsfärder! 

Jag är så glad och tacksam att jag bor i ett land där jag kan känna mig säker när jag är ute ensam i naturen! Jag går ofta ensam i skogen, till och med i mörkret sena kvällar med min pannlampa. Något som gör detta möjligt är också Nanook, det är en sådan säkerhet att ha honom med sig. Det som en del säger, att de känner sig osäkra och rädda när de är ute känner jag inte igen alls. Men detta är ju oftast också folk som inte har hund. Jag skulle INTE ha strosat runt i skogen med min pannlampa ensam utan min Nanook, det kan jag lova.

Det ger en sådan sinnesro att vara ute i naturen; sound of silence :-) 

Snacka om mindfulness att sitta och lyssna på naturens ljud, ta ett dopp, laga lite mat, plocka blåbär och dessutom med sin bästa vän vid sin sida :-) 

Jag fick flera bilder igår som jag blev väldigt nöjd med så här delar jag med mig av dessa! Njut!

Nanook ser nästan ut att hjälpa mig plocka blåbär men han letar faktiskt efter sin egen mat i blåbärsbuskarna, vilket han föredrar. Han är ingen blåbärsfantast alls! 

Kolla in det gigantiska blåbäret! Skogen är helt blå redan nu och många av bären är i denna storlek! Det lilla på bilden är vad jag skulle kalla normalstorlek. Mums! 

Fin utsikt över sjön!

Smidigt att kunna tända trangiaköket när man blir hungrig! Mat smakar ännu bättre utomhus!

Nanook undrade om han också kunde få smaka lite. 

Den ständigt hungriga...  Jag lovar, han fick smaka lite :-)

Efter doppet i sjön hittade sig Nanook den perfekta viloplatsen; han valde, helt utan min inblandning, en liten hylla som verkade vara skapad endast för honom. Perfekt val tycker jag!

Efter simturen verkade Nanook riktigt njuta av solen mot berget och den fina utsikten över den lilla sjön :-)

Nanook brukar ju inte direkt gilla att posera, han tycker jag är tråkig när jag skall fota honom men igår var han tydligen på riktigt visa-upp-sig-humör; kolla in dessa två bilder nedan! Det lustiga är att min pojk bara blir snyggare och snyggare med åren :-)