Lite saltvatten för omväxlings skull

Häromdagen åkte jag med Nanook till havet. Omväxling förnöjer; jösses vad skönt det var att ta sig ett salt dopp! 

Jag älskar verkligen att bada i saltvatten. Under min uppväxt var jag väldigt mycket ute på havet då mina föräldrar hade båt och min pappa älskade fiske- och båtlivet, det blev mest bad i havet. Nuförtiden är det tvärtom, jag badar nästan uteslutande i sjöar eftersom min sambo inte alls gillar havet och även för att det är närmast för oss att åka till en sjö, även om det inte skiljer så vansinnigt mycket. Jag har också hört förut att hundar och speciellt polarhundar inte bör bada i havet då det förstör deras päls men sedan har jag hört om flera som låter sina hundar bada och eftersom det inte är ofta så spelar det nog ingen roll. 

Hursomhelst tog jag mig till havet häromdagen, till en plats där jag inte varit på många år. När jag var barn så red jag på en ridskola inte så jättelångt från denna plats och på somrarna var jag på ridläger och då åkte vi varje dag och badade om vädret var okej. Då åkte vi ofta till denna plats kallad Lökeberg. Jag hade glömt hur fint det var där och hade för mig att det var längre att köra men det var bara 1,5 mil så nu blir det allt en tripp dit lite oftare! 

Jag och Nanook var helt ensamma på stranden! Härligt! Det finns en privat strand för de som bor i området där det är hundförbud men lite bortanför den är det naturstrand och tillåtet för hundar. 

Vi tog ett dopp i det vågiga, salta blå och sedan njöt vi av en fantastisk solnedgång! Solnedgångar vid havet är som godis för ögonen! 

 

Längesedan sist

Som rubriken lyder var det ju väldigt längesedan jag skrev något inlägg här på bloggen. Jag har inte haft så mycket att skriva om. Jag berättar gärna om nya platser som jag och Nanook besöker men jag undviker gärna att bloggen blir som en dagbok där jag bara skriver vad vi gör varje dag. Jag tycker inte att det är så intressant och eftersom vi den senaste tiden bara varit på platser som jag redan berättat om här i bloggen så har det inte riktigt funnits någon anledning att skriva något. Jag vill inte skriva bara för skrivandets skull och för att jag känner mig tvungen att uppdatera så ofta som möjligt utan vill gärna ha något att säga eller visa.

Livet har gått sin gilla gång sedan sist jag skrev, det har blivit fler härliga dagar i skogen, på våra små smultronställen som jag redan har berättat om. Nanook mår fortsatt bra, promenerar 2-2,5 timmar om dagen, simmar, går med viktmanschetter på bakbenen osv., allt för att få lite muskler i bakkroppen. Vi har även hunnit med att gå ett viltspår vilket han älskar men blir av alltför sällan då hon som lägger spåren för mig är så upptagen nu med eget företag osv. Kortison gör tydligen susen för hans rygg och det är jätteroligt att han mår så här bra, jag trodde faktiskt inte att han skulle bli så pass här bra igen! Jag är tacksam för varje dag!

Jag har läst en del intressant på sistone, så klart om hund :-) när jag har varit ledig så inom en inte alltför lång framtid hoppas jag, kommer jag att publicera inlägg med intressanta ämnen och frågeställningar.

Jag skrev ju för inte så längesedan ett inlägg om för- och nackdelar med kastrering av hanhund, ett inlägg om det ev. problemet med mer och mer maskulina hanhundar där jag var nyfiken på uppfödarnas kriterier när de väljer ut avelsdjur och även ett inlägg där jag ställde frågan huruvida malamuten generellt vore lämpad som läshund/ terapihund men TYVÄRR har jag inte fått några reaktioner/ kommentarer på detta fastän jag även publicerat inläggen på sidan Draghundsbloggar & hundbloggar på Facebook. Tråkigt eftersom jag är så nyfiken på dessa frågor och vill veta vad polarhundsägare och polarhundsuppfödare tycker om detta men det kanske inte finns några uppfödare som är inne på den facebook-sidan och läser och jag tror tyvärr inte speciellt många hittat till min blogg heller... Det vore intressant att veta hur olika uppfödare tänker inte minst med tanke på framtiden också, när man skall köpa hund igen. Då jag inför framtiden även sneglar på andra polara raser vore det även roligt att få åsikter om de andra polara rasernas generella lämplighet som läs/ terapihund så även ni som äger/ föder upp någon annan polar ras är mer än välkomna att kommentera!

Här kommer lite bilder från den senaste tiden!

Det har varit en kall sommar men de senaste dagarna har värmen kommit och med den underbara kvällar! Jag älskar kvällarna när dagarna är varma, jag vill aldrig gå in! :-) I bakgrunden syns månen och Bohus fästning.

Nanook spårar

Här letar han godis i vattnet. Enda sättet ibland att få honom att dricka, fånen dricker inte fastän han är törstig!

Det bästa sällskapet!

Igår tillbringade jag en underbar dag i skogen, återigen styrde jag kosan till Svartedalen men denna gång till en sjö som heter Härsvatten, en annan del av Svartedalen. Svartedalen är så stort så man hinner bara med en liten del av området varje gång man åker dit! 

Skogen är verkligen en härlig tillflykt, vet inte vad jag skulle göra utan den. Jag skulle aldrig kunna bo någonstans där jag inte kan ta mig snabbt och lätt till skogen! Det sägs att skogen är läkande och det håller jag verkligen med om! Dessutom har jag det bästa sällskapet med mig, en vän som aldrig är upptagen eller backar ur utan alltid är sugen på utflykter, äventyr och upptäcktsfärder! 

Jag är så glad och tacksam att jag bor i ett land där jag kan känna mig säker när jag är ute ensam i naturen! Jag går ofta ensam i skogen, till och med i mörkret sena kvällar med min pannlampa. Något som gör detta möjligt är också Nanook, det är en sådan säkerhet att ha honom med sig. Det som en del säger, att de känner sig osäkra och rädda när de är ute känner jag inte igen alls. Men detta är ju oftast också folk som inte har hund. Jag skulle INTE ha strosat runt i skogen med min pannlampa ensam utan min Nanook, det kan jag lova.

Det ger en sådan sinnesro att vara ute i naturen; sound of silence :-) 

Snacka om mindfulness att sitta och lyssna på naturens ljud, ta ett dopp, laga lite mat, plocka blåbär och dessutom med sin bästa vän vid sin sida :-) 

Jag fick flera bilder igår som jag blev väldigt nöjd med så här delar jag med mig av dessa! Njut!

Nanook ser nästan ut att hjälpa mig plocka blåbär men han letar faktiskt efter sin egen mat i blåbärsbuskarna, vilket han föredrar. Han är ingen blåbärsfantast alls! 

Kolla in det gigantiska blåbäret! Skogen är helt blå redan nu och många av bären är i denna storlek! Det lilla på bilden är vad jag skulle kalla normalstorlek. Mums! 

Fin utsikt över sjön!

Smidigt att kunna tända trangiaköket när man blir hungrig! Mat smakar ännu bättre utomhus!

Nanook undrade om han också kunde få smaka lite. 

Den ständigt hungriga...  Jag lovar, han fick smaka lite :-)

Efter doppet i sjön hittade sig Nanook den perfekta viloplatsen; han valde, helt utan min inblandning, en liten hylla som verkade vara skapad endast för honom. Perfekt val tycker jag!

Efter simturen verkade Nanook riktigt njuta av solen mot berget och den fina utsikten över den lilla sjön :-)

Nanook brukar ju inte direkt gilla att posera, han tycker jag är tråkig när jag skall fota honom men igår var han tydligen på riktigt visa-upp-sig-humör; kolla in dessa två bilder nedan! Det lustiga är att min pojk bara blir snyggare och snyggare med åren :-)