Badpremiär och sommarkänslor!

I år blev premiärdoppet den 1 juni. Vi har haft det väldigt varmt här i Göteborgstrakten ett tag nu,
 så om jag inte hade blivit förkyld så hade nog första doppet blivit tidigare...

Nanook har så klart också doppat sig och även simmat lite. Vi tar det väldigt försiktigt med honom nu när han haft problem med ryggen så han inte blir sämre; han har bara simmat ett par minuter om dagen. Klarar han det bra kommer vi sakta öka på tiden. Sjukgymnasten har sagt att det är lite mer påfrestande för ryggen att simma, även med flytväst, än att promenera i vatten men än så länge har han klarat simningen bra. Och han tar i och sparkar med bakbenen också; sjukgymnasten har sagt att ett problem är att hunden när den simmar kan sparka bara med frambenen om den har ont bak eller har för lite muskler baktill för att orka sparka, men det verkar inte vara så i Nanooks fall. Det är skönt för honom att kunna svalka sig i denna värmen, det enda som hjälper är ju att sänka ner hela kroppen i vattnet.

Det har varit rena rama högsommarvärmen i någon vecka nu. Häromdagen hade vi 30 grader! Jag känner själv att jag inte tål och inte tycker om värmen lika mycket som tidigare, jag blir helt orkeslös... Fast jag älskar ju att simma och jag älskar verkligen kvällarna när det är så här varmt! Sådana här dagar minns jag förra året när jag var i Krakow. 

Det var nog runt 35 grader på dagarna, det var hysteriskt 

varmt och jag saknade en sjö eller ett hav så!

 Jag fick hålla tillgodo med den fina fontänen på torget för att svalka mig... Och vilka fantastiskt härliga kvällar det var, när det svalnade lite! Härligt klimat och en härlig stad!












Angående inlägget som jag skrev för ett tag sedan, om de praktiska bitarna kring hundägandet där jag skrev att jag önskar att jag hade en familj som var hundintresserad eller som åtminstone kunde ställa upp som hundvakt någon gång då och då om man vill göra en resa som man inte kan ta med hunden på så är det ju så att om jag måste välja mellan att ha hund och att kunna göra sådana resor så avstår jag förstås hellre resorna än hunden och reser till andra platser/ på andra sätt där det fungerar att ta med hunden. Det valet är lätt för mig. Dessutom älskar jag ju resor där man kan ta med hunden; drömmer om att (fjäll)vandra och vandra i Norge osv.

MEN det vore så klart trevligt att kunna göra båda sakerna, om man får önska lite. Man kan så klart lämna hunden på pensionat ett par dagar men det tar emot när han/ hon inte är van att vara borta över natten osv. och det är ju en ganska stor extra kostnad.

Det vore guld värt att ha en släkting eller kompis som man kunde lämna hunden till ett par dagar och känna sig helt trygg med det. Man kan ju få drömma lite om att få båda delarna; semester/ resor med hund och någon gång ibland resor där hunden inte följer med. 

Det känns ibland som att man inte får känna så om man har hund, då skall man inte vara intresserad av att flyga någonstans på semester, utan hunden/ hundarna, det känns som att det är fult att tänka som jag gör. Det är antingen eller, antingen är man alltid, alltid med hundarna eller så har man inga hundar och reser som man vill... Jag tycker att man måste få vilja ha båda sakerna, ser inget fel med det. Jag pratar om någon gång per år, högst.

Förra sommaren åkte jag med min svärmor till Polen och sambon var hemma med Nanook och nu har min sambo åkt till sitt hemland över sommaren och jag är hemma med Nanook, men jag tycker det vore trevligt att kunna åka ett par dagar tillsammans med min sambo också någon gång. Hade hans familj bott här hade det inte varit något problem med hundvakt men tyvärr har vi bara min familj här... och där finns inga möjliga hundvakter...